mars 08, 2006

Två sorters kärlek...

Det fanns en gång två kvinnor som inte kände varandra.
Den ena minns du inte, den andra blev din mamma.

Två olika liv skapades att forma ditt.
Den ena tände din stjärna, den andra lärde dig leva.

Den första gav dig ditt behov av kärlek.
Den andra fanns när du behövde den.

En gav dig nationalitet, den andra gav dig ett namn.
En sådde dina talanger, den andra lät dig utveckla dem.

En gav dig dina känslor, den andra lugnade din rädsla.
En såg ditt första leende, den andra torkade dina tårar.

En gav upp dig, det var allt hon kunde göra.
Den andra bad om ett barn, och hon leddes rakt till dig.

Nu sitter du här med din fråga: Vem är jag?
Och nu frågar du mig genom dina tårar,
den äldsta frågan genom åren,

Är det arv eller miljö som format mig?
Varken eller, min älskling, varken eller.
Det är bara två olika sorters kärlek.

~ Okänd ~

2 kommentarer:

Anonym sa...

En väldigt vacker text.

Patricia sa...

Ja, den är verkligen jättefin!