Chile 2000, del 6

I början av januari 2000 lärde jag känna en tjejkkompis till en av familjen R´s kusiner. Hon hette M, och bodde i en stad i Sverige. Hennes pappa och faster bodde kvar i Chile, medan hennes mamma bodde i Sverige.

En kväll var jag, M och S ute. När vi skulle gå från ett ställe som stängde sprang vi på några "svenska" killar, dvs. chilenare som bor i Sverige. Vi slog följe med dem. På Plaza Victoria träffade vi på ännu fler, och vi var sammanlagt 10-15 som var tillbaka i Chile. Det var denna kväll som "livet" började i Chile för mig. Där och då var vi alla i ungefär samma situation. De kände att de inte heller passade in i Chile, andra chilenare kunde se på dem att de inte bodde i Chile. För mig var detta möte det ultimata. Jag var en i gänget, och kunde för en gångs skull verkligen prata med andra! Vi stod där på torget och pratade och pratade, och jag var så glad. Denna kväll var startskottet på en annan typ av upplevelse av Chile. Med dem kunde jag smälta in ännu bättre, och samtidigt kunde jag vara mig själv och prata. Det var inte längre någon "upptäcksresa" utan mer ett liv. Valparaíso var numer det "gamla, välbekanta" som jag hittade i och som jag förstod mig på. Jag visste var mataffärerna låg, var posten fanns, telefonställena, visste varifrån micron (=buss) gick till det ställe jag skulle.

Jag och M började att umgås alltmer och vi kom väldigt bra överrens. Vi började också att umgås mycket med de svensk-chilenska killarna. Var ute och festade till gryningen varje kväll under hela januarimånad. Levde verkligen ett party-liv. På morgonkvisten fick jag smyga in hos släkten till familjen R, och det kändes inte riktigt bra. Efterhand då familjen R inte var där, började jag att sova hemma hos M och hennes familj. Där trivdes jag extremt bra! Under en vecka, då M´s mamma var iväg fick jag bo i hennes rum. Och det kändes som en befrielse, jag var inte längre i vägen och kom hem samtidigt som någon annan på morgonen. Det hela slutade med att jag flyttade hem till M. När hennes mamma kom tillbaka flyttade jag in i M´s rum och vi delade säng. Vi blev som systrar för varandra. Allt vi gjorde, gjorde vi tillsammans. Där den ena av oss var, var den andra. Vi träffade också N, även hon svensk-chilensk, och vi umgicks mycket tillsammans.

M´s släkt bodde uppe på Cerro Cordillera, och utsikten där uppifrån var fullkomligt fantastisk. Det är en klar skillnad mellan att bo nere på "plano" som ligger mer centralt, än att bo uppe på cerros (kullarna). Det är "fattigare" där uppe i los cerros, men jag trivdes bättre där än vad jag gjorde på "plano".

När jag tänker tillbaka på denna tid i Chile, känns den tiden nästan magisk. Hela månaden rullade på i 190, det var fester, salsa, drinkar, vänner, killar, förälskelser, tårar och skratt. Jag och M vände på dygnet. Vi vaknade framåt 12-13 på dagarna, åt frukost, åkte på stranden, kom hem, åt mat, duschade och gjorde oss i ordning, träffade upp de andra för en fördrink, gick sedan vidare till något bra uteställe och festade hela natten, kom hem vid 5-6 tiden på morgonen och så började allt om. Mycket skoj hade vi för oss, som jag aldrig kommer att glömma.