Handelsvara?
Kattmamman skrev om adoption och problemet kring kostnader och hemutredningar.
Det där med kostnader kring adoption är intressant, och kontroversiellt skulle jag säga. Att adoptera ett barn betyder att "man upptar det som sitt eget" men kalla fakta är att man köper ett barn... Det kallas väl "kostnader för" olika saker såsom kostander för vård av barnet i födelselandet, uppehälle, administration mm. Men faktum är att detta är kostander för att få ett barn. Samtidigt går det inte att förbise att alla barn kostar pengar, oavsett om man får dem på "vanligt" sätt, konstgjord väg eller genom adoption. Men det kontroversiella är (menar jag) att det är rika länder som adopterar från fattiga länder. Rika familjer som adopterar barn från fattiga familjer. Men det är inget man pratar om... istället "räddar man barn" från dåliga förhållanden. Vilket det givetvis också ligger något i. Men ska man hårddra det och driva diskussionen till sin spets, blir barnet en handelsvara.
.jpg)
7 kommentarer:
Det är jättesvårt etiskt med adoptioner. Ville man bara göra en god gärning skulle man ju betala biomamman så hon hade möjlighet att behålla sitt barn.
Man ska nog akta sig för att låtsas som att man adopterar av något annat skäl än rent egoistiska skäl.
Det jag tycker känns tveksamt ekonomiskt i Sverige är att det blir en klassfråga vilka som kan adoptera och vilka som inte kan det. Ett hemmafött barn kostar ungefär hur mycket som helst med alla UL och förlossningen, medan någon som adopterar inte får mer än ynkliga 40 000.
Visserligen måste man betala för att så småningom bli utsedd som förälder, men att man betalar betyder inte at man blir det. Man kan faktiskt bli utan barn fastän man betalat för att få iordning alla papper. Det är som med körkortet, du betalar för att få ta det men det finns inga garantier att du får det bara för du betalat.
Jag önskar att det inte fanns några avgifter, att rättshjälpen i utlandet var gratis, att resan, vaccinationerna, läkarundersökningar, hotellet mm skulle batalas av staten. Att barnhemmen skulle bekostas helt av respektive stat, mm, mm. Men så kommer det nog aldrig att bli, tyvärr.
Chile är ju ett bra exempel på att pengar vid adoptioner inte leder till fortsatta adoptioner, hade det varit så skulle utlandsadoptioerna från Chile fortsätta i samma takt som förrut.
\en adoptivmamma som uppskattar ditt blogglande
För barnens skull skulle jag också önska att de fick möjlighet att stanna hos sina familjer och mammor. Det näst bästa vore (precis som i Chile numer) att man behåller barnen inom landet. Adoptioner fortsätter men inom landets gränser. Då slipper barn förflyttas över hela världen, stanna i sina länder, ha kvar sitt språk, sitt "folk". Detta skulle ändå inte lösa alla problem (bara utopier gör väl det?) men skulle säkert underlätta på många sätt.
Visst vore det allra bäst. Barnkonventionen säger ju också att barnen i första hand ska adopteras i det egna landet, och jag hoppas och tror att det är det som sker. Men att man inte lyckats hitta några föräldrar till de barn som blir tillgängliga för adoption till utlandet.
Det där jag skrev om att ge pengar till biomamman istället för att adoptera är ju inte teoretiskt möjligt. Jag tror inte att man idag överhuvudtaget ställs inför det valet. Oftast är nog mamman okänd eller har andra orsaker än just de ekonomiska till att inte kunna ta hand om sitt barn, t.ex. att ogifta mödrar stöts ut från gemenskapen.
Rent moraliskt borde man som adoptivförälder lägga de pengar man lägger på en adoption på bistånd som arbetar för att förändra synen på aborter och ensamstående mödrar. Men varför ska just de som är infertila vara mindra egoistiska och godare än andra människor? Det är inte alls lätt.
Jag är också mycket tveksam till internationella adoptioner. Visst köper man ett barn och det är lite otrevlig känsla att en rik familj köper ett fattigt barn.
Fast det här är verkligen inte helt lätta frågor. Därför är din blogg så bra som tar upp det här och får oss andra att tänka.
Trots att jag är tveksam till internationella adoptioner är det mycket möjligt att jag själv skulle adoptera om jag inte kunde få barn. Jag har svårt att tänka mig ett liv utan barn. Det hade jag även innan jag fick mina två
Vi håller på med en adoption nu, vi är Inte rika(vi har sparat till adoptionen), vi gör det Inte för att rädda ett barn. VI GÖR DET FÖR ATT VI VILL BILDA FAMILJ!
Indirekt kan man säga att man köper barn när man gör ivf också eller?
Alla som önskar sig barn, vill väl bilda familj... det går ju hand i hand.
Skicka en kommentar