Dåligt samvete
Det ligger och gnager ett litet dåligt samvete i mig just nu. Det har funnits där de senaste veckorna. Och det har funnits i mig mellan de gånger jag varit i Chile.
Jag är kass på att hålla kontakten med min familj i Chile. Och jag har denna gång verkligen gjort ett seriöst försök att hålla kontakten med min syster som har tillgång dator och mail.
Innan har jag inte haft någon kontakt alls mellan de gånger jag har träffat min bio. mamma. Första gången jag träffade henne, knackade jag i princip bara på hennes dörr. Det var i mars 2000. Sedan hade vi ingen kontakt tills jag nästa gång kom och knackade på dörren igen, två år efter. Sedan gick det ytterligare tre år tills jag återigen kom och knackade på dörren. Och efter denna gång nu i december (2005) så har jag verkligen försökt hålla kvar kontakten med dem, och kontakten till Chile på något vis. Men det är nästintill omöjligt.
Och kanske borde jag inte lägga någon skuld på mig själv. Inte känna dåligt samvete, för det ÄR svårt att hålla kontakten med någon på andra sidan jorden. Speciellt om man inte skriver och pratar språket flytande. Och egentligen inte känner varandra så där jättebra. Dessutom lever vi i helt skilda världar. Det är svårt, en svår situation. Men det betyder inte att jag inte vill, eller att jag inte tänker på dem.
Ändå gnager samvetet i mig.
.jpg)
2 kommentarer:
Släng bort det dåliga samvetet. Det är svårt att hålla kontakten med människor som man inte känner och som bor långt bort, även om det är ens familj. Jag tycker isället att du ska känna dig nöjd och stolt över att du har kontakt med dem och har varit där och hälsat på. Det är som du skriver, ni lever i skilda världar. Jag antar att du ska åka dit igen någon gång och om jag var du skulle jag försöka lära mig språket bättre tills dess. Det gör ju att besöken där blir mer värdefulla och kanske kommer ni närmare varandra då.
Lycka till.
Jag ska verkligen försöka lära mig mer spanska, men ibland känns det så omotiverat. Man har andra "viktigare" saker att göra som mer påverkar det liv man lever i "här och nu".
Skicka en kommentar