Long time no see...

Hejsan hej!

Det var väääldigt länge sedan jag skrev något på denna blogg. Om det nu överhuvudtaget är någon som tittar in och som bryr sig. Livet rullar på och bebis nummer 2 är på väg. Det känns underbart att vi ska få tillökning och att dottern ska bli stora syster. Jag har emellanåt kontakt med min bio. familj. Jag borde skriva oftare, men det blir inte av. De vill att vi ska komma och hälsa på. Varje jul hoppas de att vi kommer och det känns så tråkigt att aldrig kunna åka iväg och hälsa på. Men just nu funkar det inte. 

Jag är i alla fall lycklig. Lycklig med min alldeles egna familj. 

Spårlöst

Jag såg Spårlöst igår. Det var betydligt bättre än de program som gått innan, då programledaren rest själv för att leta reda på biologiska föräldrar. Samtidigt kan jag tycka att det är att "utnyttja" en annan männikas historia, för att göra bra tv. Att utnyttja personer som är desperata att hitta sitt ursprung. Fast jag hade säkert också försökt att hitta min bio.mamma om jag varit tillräckligt desperat.

Hittat hem

Det skrivs inte så mycket på denna blogg längre. Och det är, för min del, riktigt skönt för det betyder att behovet av den inte längre är lika stort. Det betyder också att den "adopterade delen" i mitt liv inte är lika viktig längre. Och allt har jag att tacka min dotter för. Och min man. För utan min fantastiska man, hade jag inte haft min underbara dotter, och utan henne hade jag fortfarande känt mig vilsen ibland. Numer gör jag inte det i samma utsträckning. Visst tänker jag väl ibland att jag inte "är som alla andra" och att jag ibland, ja oftast, är den enda i rummet med annat ursprung. Men allt det där spelar mindre roll nu. Mycket mindre roll. Varje gång som jag ser på min dotter ser jag en bit av mig själv. Och det betyder så mycket. Helt otroligt mycket!