Fråga
Jag undrar hur mycket mina föräldrar längtade och väntade på mig.
???????????????????????????????????
augusti 28, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Presentation av bloggen
.jpg)
- Patricia
- När jag var ca 8 år gammal såg jag ett program från Chile på TV:n. Det var då som jag bestämde mig för att jag någon gång skulle åka tillbaka till mitt land. Jag var bara tre månader gammal då jag adopterades till Sverige. Jag, som många andra "adoptivbarn", föddes på Arlanda i Sverige. Där stod mina svenska föräldrar och tog emot. Många år har gått sedan dess med funderingar och tre återresor och jag är knappast något barn längre. Istället har jag i min tur blivit mamma till två barn. Denna blogg handlar om mina erfarenheter, upplevelser och tankar kring att vara adopterad.
VÄDRET I "SMÅSTADEN"
EL TIEMPO EN TEMUCO
Viktiga länkar
4 kommentarer:
Oändligt mycket skulle jag gissa.
Jag håller med. Väldigt väldigt mycket.
Jag kan inte tänka mig ett liv utan vår dotter. Hon är adopterad och även om jag funderar mycket på hennes bakgrund så tänker jag väldigt lite på att hon inte är vårt biologiska barn. Det är oviktigt. Hon är bara så fantastiskt underbar.
Oj, vad vi väntade på henne. Första tanken när jag vaknade handlade om henne och sista innan jag somnade handlade om henne. Fantastiska unge!
Patricia, vad så säker på att de höll på att längta ihjäl sig, dina föräldrar.
Kan du inte fråga dem?
Om min son (alias Q) frågar mig någon gång skulle jag bli jätteglad, och gärna berätta. Jag kommer säkert att prata om det ändå, men lägga lite band på mig. Vill liksom inte tynga honom med hur eländigt och jobbigt det ibland var att vänta på barn. Det har egentligen inte så mycket med honom att göra. Men från den stunden jag fick honom har jag varit lycklig och fylld av kärlek på ett sätt som jag aldrig varit innan, det tänker jag tjata om ;-)
Apropå ditt tidigare inlägg om att det finns så många aspekter av att vara adopterad, så vill jag säga att jag är jättetacksam om du fortsätter att skriva ner dina tankar. Det är oerhört lärorikt för mig som adoptivmamma!
detfinns en dikt här du sett attjag håller ett bern imin famn och sermejsjälv i dess bilck och .. och solen är varm och himmelen utan en prick!
vad är det för tid vad är det för år när fick jag dej i min famn!
ungefär så går den !
det är 27 årse´n jag själv bliev mamma och när jag skriver dom här orden så killardet imin mage!
den uttrycker för mej undret att ha fått ettlitet barn Och det är sammaunder ärr de är vuxna nu!
Skicka en kommentar